Att koppla bort.

Det har varit lite halvdålig uppdatering nu det sista. Men ingen här hemma vet ju hur det ligger till. Så det är inte det lättaste att komma till och skriva utan att någon ser. Så det blir så här nu på kvällskvisten.

Jag har sett till att hålla mig sysselsatt under dagarna nu när inte Casper har varit här. Så att jag inte får så mycket tid att tänka och känna. Jag har gått och lagt mig sent för att slippa "dödtid" då jag bara ligger och vrider mig i sängen. Visst, man ska inte fly det jobbiga. Absolut inte. Och jag har egentligen inga problem med att vara ensam. Det har jag kommit över sen ett par år tillbaka (tack och lov). Så jag klarar mig bra själv. Men nu när jag är hemma hos familjen och när jag inte mår som allra bäst, så blir det lättast så. Jag vill bara koppla bort det ett tag. Låtsas som ingenting och bara vara. Kanske kommer det ikapp och biter mig i ryggen. Kanske klarar jag mig och mår bättre efteråt. Vi får se. Jag hoppas att om jag bara tänker positivt och inte lägger för mycket energi på onödiga saker så ska det gå bra. Vi får hålla tummarna.

Att stötta varandra.

Det är konstigt det där hur man i ett förhållande turas om att vara stark. När den enda är svag, så blir den andra stark oavsett vad. För att liksom hålla upp den andre. Jag är just för tillfället den som behöver hållas uppe. Men inatt när Caspers äldsta hund gick bort var han den som behövde stöd och tröst. Då blev jag helt plötsligt den som är stark, fastän jag egentligen är jätteledsen jag med. Men han behöver det mer. Då lyckas man på något sätt hålla ihop själv och vara den som stöttar. Det är konstigt hur man fungerar. Men visst är det vackert?

Varje litet steg

Jag har haft en heldag med min syster idag. Och det har varit jätte mysigt. Handlat lite och varit på bio. Det var skönt att komma undan från allt och bara vara med henne.  Och i bilen hem satte vi på lite gamla skivor och då kom Lasse Lindhs låt Varje litet steg på. Och jag kunde sjunga med och tänka på texten utan att bryta ihop. Som jag lätt kunde göra förut. Men idag gick det bra. För just nu är jag så säker på att Casper och jag är på riktigt. Det är så det ska vara. Att det är äkta. Och att han älskar mig. Så jag klarar det. Och det är ett stort framsteg för mig.

Tomhet

En känsla som dyker upp allt oftare inom mig är tomhet. Nu när jag sitter här ock ska skriva så blundade jag och riktigt försökte känna efter hur jag mådde idag. Men det fanns bara en pirrande känsla imagen, och sen - tomheten. Det är som om min hjärna håller andan. Inga tankar, inga tankar! Hela mitt liv stannar liksom upp ibland när jag mår som sämst. Som om jag håller andan och väntar på att det ska gå över. Jag har inga känslor. Ingen glädje, ingen sorg. Och det känns otroligt konstigt. För i vanliga fall är jag antingen jätte glad, eller jätte ledsen. Eller har någon annan stark känsla. Men just nu känner jag mig bara tom. Tom och matt...

Ångest till tusen...

Har haft världens ångest hela dagen. Vi hade några vänner hemma igår kväll. Vi spelade spel och spelade lite gitarr och sjöng, och det var kanon trevligt. Men det blev nog lite mycket vin. Och jag dricker så sällan så jag tål ju nästan ingenting. Och idag när jag vaknade mådde jag fruktansvärt. Inte bara att jag var bakfull, utan ångesten. Men det är ju det som är det värsta. Allt blir dubbelt så jobbigt när alkoholen går ur koppen. Alla känslor och allt jobbigt. Det är därför jag sällan dricker. Jag hatar det lika mycket varje gång.

Men det som varit extra jobbigt idag är att Casper och vovven åkte tillbaka hem. Han ska träffa sin familj nu i några dagar. Och vår tik löper så hon behövde lite vila från vår andra hanhund som vi har hos mamma. Och visst kunde jag följt med, men vi bestämde att det nog var bäst för mig att ta det lite lugnt och vara hemma med familjen några dagar. Men nu känns det inte så...

God jul

Förlåt för den dåliga uppdateringen! Men det är jul, jag skyller på det. Men jag hoppas ni har haft en fin och bra jul allihop :)

Julen har varit kanon för min del. Fina julklappar och gemenskap. Just nu sitter jag i bilen på väg hem från pappa. Har haft lite jul där idag. Så det har varit bra det med.

Men nu har jag mått lite bättre igen. När stressen har lagt sig. Så det känns bra. Hur har er jul varit? Mår ni bättre eller sämre under högtider som tex julen?

På tåget.

Just nu sitte jag på tåget hem mot familjen. Det är överfullt och varmt. Men jag har både Casper och vovven. Så jag mår bra. Har blandade känslor inför att komma hem. Det är mycket bråk och tjafs. Men samtidigt mycket skratt och kärlek. Jag har saknat dom i alla fall.

Och imorgon morgon ska jag med fler som vanligt ut och sjunga på sjukhus och äldreboenden. Det är bland det mest givande jag gör. Och jag älskar det. Men det ska som sagt bli spännande att se om jag låter mig påverkas mindre den här gången än tidigare. Jag hoppas på det.

Vad är Du bra på?

Något som jag tycker är väldigt svårt är att ta komplimanger eller säga saker som jag är bra på. Jag kan inte tro på att det folk säger faktiskt är sant. Och jag kan ärligt talat inte komma på vidare mycket som jag är bra på. Men idag på PPU'n (personlig, professionell utveckling) så avslutade vi med att alla fick säga något bra om allihopa. Och det tycker jag är oerhört jobbigt. Men nu behövde jag visserligen inte säga saker om mig själv. Tack och lov. Men ändå. Jag fick sitta där och le som ett fån och lyssna vad de andra hade att säga. Vilket bland annat var att jag var på bra att lyssna, jag var extremt empatiskt och spred god stämning. Men det kan jag nog ändå känna att de passar in på mig. I alla fall i vissa fall.

Men nu till saken. Jag har en liten uppgift och "övning" till er. Jag tänkte att ni med ska få öva på det här att hitta bra saker hos er själva! Så skriv ner tre saker som är bra med er själva, i kommentarsfälltet, och skicka det. Och det är viktigt att ni verkligen "skickar iväg" det. För det blir så tydligt när man ser det framför sig och när man inser att andra faktiskt kan se det. Det blir på riktigt liksom. Så klappa er själva på axeln nu och se på er själva. För jag är säker på att ni alla har många fina kvalitéer :)

Oarbetade kriser.

Har varit hos psykologen idag igen. Och idag kom vi åt en öm punkt. Mitt ex och uppbrytningen. Den var inte att leka med. Due to den så känner jag mig aningen värdelös och, ja jag vet inte. Men jag tänker inte älta det här. Men det vi kom fram till var att hon ansåg att jag inte bearbetat det. Så det ligger kvar som en "olöst kris". så det ska vi jobba lite på.

Jag ska för en gångs skull "utnyttja" mina vänner lite. De ska få hjälpa mig med att få det ur mig eller vad man ska säga. Prata om det och acceptera att det är okej att känna som psykologen sa. Att man har rätt till sina känslor. Och att det inte betyder att jag har några känslor för honom kvar. Utan att jag kan ha känslor för det som hände. Hur han behandlade mig och att jag accepterade de.

Men nog om det. Nu ska jag ut med min lilla prinsessa. Sen ska jag lägga i en mörkare toning på håret. Spännande!

En liten underhållande film.

Jag har haft en bra kväll igår och en bra dag idag. Så det känns riktigt bra. Har julbakat med några av Rasmus syskon idag. Och det blev riktigt bra. Yey! Skönt med en lugn och bra dag. För att ladda upp inför skolan imorgon. Jag måste dit nu...

Har suttit och kikat på lite klipp av Jenna Marbles. Man blir på riktigt bra humör av att se hennes klipp faktiskt. Min lillasyster tycker att jag påminner om henne. Haha, och det kanske jag gör också. Vi är lika virriga och barnsliga. Och bjuder på oss själva. Jag är i alla fall sådan när jag mår bra. Och vi är faktiskt aningen lika till utseendet med.

Så jag tänkte bjuda på ett litet klipp så här på söndagskvällen. Såhär blir även jag när jag fått i mig för mycket kaffe. Någon mer?