Psykologen.

Yes, nu vet min syster med. Hon gjorde ingen större grej av det. Det kanske känns lite konstigt. Vad vet jag. Men men. Ska krypa ner i soffan hos henne efter jag bloggat klart, och kika lite på nätet ihop.

Var hos psykologen idag för första gången på en månad typ. Och det kändes jätte skönt. Casper vad med som stöd idag. För att jag skulle komma iväg. Det har varit motit med det mesta ett tag här nu. Därför har jag inte kommit iväg. Men jag tror jag är på väg att på bättre igen nu.

Jag orkar inte riktigt med dessa dippar. Det är som om jag blundar för dem också. Jag märker inte av att de börjar gå nedåt förrän jag är långt nere redan. Konstig det där. Varför får jag inga "varningstecken"? Eller blundar jag kanske för dem?