Att suga åt sig näringen.

Jag har sedan jag var hos psykologen faktiskt varit på ganska bra humör. Och mått bra. Så det tar jag verkligen tillvara på. Eller försöker i alla fall. Det behövs nu när jag håller på med tentaplugg. Vi sitter liksom 9-19 varje dag. Det är så sjukt påfrestande och det är så himla svårt. Jag mådde verkligen fruktansvärt innan jag gick till psykologen i tisdags. Jag orkade inte mer. Allt kändes hopplöst och fruktansvärt. Magen värkte och jag mådde konstant illa. Jag kunde knappt äta och var ständigt trött och ångesten växte. Fan säger jag bara. Inte nog med att det är jobbigt i vanliga fall med tentor, när man är frisk och "normal". Nej, testa det när ni är inne i en depression och har ångest! Ingen höjdare vill jag lova. Men det går.

Men som sagt. Mår lite bättre nu och känner att jag kan tackla det hela på ett bra sätt. Men om jag känner mig själv rätt så kommer det vända ganska snart. Men för en gångs skull ska jag försöka ta vara på lugnet och glädjen, istället för att tänka framåt till det dåliga, och på så sätt redan befinna mig där mentalt. Nej! Inte den här gången. Nu ska jag låta mig suga åt mig näringen i det goda som min psykolog försöker få mig att kunna göra. Och på så sätt få energi att orka bättre.