Vid olika psykiska sjukdomar, som till exempel depressioner, uppstår oordning i samarbetet mellan olika centra i hjärnan. Det gör att sjukdomens verkningar fortplantar sig ut i systemet och blir genomgripande. Det sker vid en psykisk sjukdom. En depression drabbar flera av människans funktioner, exempelvis vårt känsloliv och vår tankeverksamhet. Även grundläggande funktioner som aptit, sömn och dygnsrytm påverkas.
Man kan anta att serotoninsystemet fungerar på ett sådant sätt att om man tar bort ämnet serotonin från någons hjärna kan det leda till att han eller hon blir deprimerad. Förmodligen fungerar det även så att om vi blir deprimerade, exempelvis på grund av en tråkig händelse, så minskar serotoninmängden i vissa delar av hjärnan. Det är med andra ord viktigt att förstå modellen som ett invecklat samspel mellan psykiska och sociala faktorer i våra liv, och att den inte kan isoleras från dessa. Mycket tyder på att behandling av psykiska sjukdomar, vare sig man väljer psykoterapi eller medicin som behandlingsmetod, leder till likartade förändringar i hjärnan.
Modellen kan ge intryck av att det finns tre olika slags depressioner: en noradrenalindepression, en serotonindepression och en dopamindepression. Så enkelt är det antagligen inte. En depression är med stor sannolikhet snarare en obalans i en viss del av systemet, som man kan påverka genom att behandla andra delar. En teori är att vissa av depressionens symptom beror på obalans i serotoninsystemet, medan andra symptom snarare beror på noradrenalinstörningar. Kanske finns det bakomliggande mekanismer, som vi inte känner till än.
Serotoninsystemet påverkar, som noradrenalin, vår rädsla och ångest, irritabilitet och sinnesstämning, men serotonin har därutöver också en del specifika funktioner. Flera forskare anser att det påverkar hur impulsiva vi är. Om aktiviteten i serotoninsystemet är låg så blir vi lättirriterade och impulsiva, och tvärtom blir vi mer lugna och kontrollerade när aktiviteten är hög. Serotonin har även har betydelse för reglering av aptit, vårt sexualliv samt aggressiva känslor.
Noradrenalinsystemet har betydelse för vad som kallas "arousal", det vill säga människans grad av vakenhet och pigghet. Det har även med känslor som rädsla och irritabilitet att göra, och upplevelsen av hur mycket energi vi har att tillgå. Slutligen påverkar det vår sinnesstämning - man kan notera ändrade mängder noradrenalin i kroppen om man är deprimerad eller manisk. Dessutom påverkar det kognitionen, det vill säga våra tankar och vårt minne.
Dopaminsystemet överlappar serotonin- och noradrenalinsystemen på många områden med liknande effekter. Specifikt för dopamin är att det reglerar upplevelsen av eufori, det vill säga lustkänsla. Det vet man eftersom många slags narkotika ökar utsöndringen av just dopamin i vissa områden i hjärnan. Det tydligaste exemplet på detta är kokain, som ger en intensiv lycko- eller lustkänsla.
Bra info :)
SvaraRadera