måndag 28 november 2011

En fin och värdefull sak.

Det känns så underbart att ha flyttat. Vi börjar få ordning i lägenheten och jag känner ett nytt lugn i kroppen. Konstigt det där. Hade en klasskompis här på besök förut. Vår första gäst! Yey. Och hon hade med sig en kanongod glögg som jag kan tipsa om. Herrljunga lättvinsglögg med en touch av cognac. Och jag gillar inte glögg egentligen, men den var fin.

I alla fall, när vi satt och fikade och pluggade så undrade hon lite om psykologbesöken och så där. Och det kändes så himla bra. Att det kom så naturligt och enkelt. Inget konstigt med det liksom. Då kände jag hur varm jag blev i kroppen. Det behöver inte vara något konstigt. Det är så bara. Det kan komma en enkel kommentar som; Hur var det hos psykologen? Hur funkar tabletterna? Hur går det med tröttheten? in emellan alla andra vardagliga frågor om vad man åt till middag igår. Och det avdramatiserar det hela. Och det gör att jag inte känner mig så udda och fel.

Så det är ett tips till alla er där ute. Prata med personer som mår dåligt och deras problem som om det vore vilket vardaglig sak som helst. Det gör det inte lite hemskt. Att folk kan prata om det utan att linda in det eller sitta ner över ett bord och se allvarliga ut. Det är säkert oerhört svårt och känns nog lite underligt. Men det gör det mycket enklare. Tro mig. Det kändes som om jag var som alla andra. Och det var ett tag sedan jag kände den känslan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar