Frågestund.

Har du skrivit några dikter?

- Nej det har jag inte. Men kanske skulle försöka mig på det?


Jag har själv, enligt läkare panikångest. Skulle vara kul om du ville skriva lite om hur du blir och känner dig när du får panikattacker eller bara hur du mår när du har panikångest?


- Ja du, det där med panikångest är svårt att förklara. Jag kan känna hur det är på väg. Jag börjar andas fortare och fortare. Det kryper i kroppen på mig, jag är nervös och orolig. Tillsynes utan anledning. Helt plötsligt eskalerar det. Jag får ont i bröstet och svårt att andas. Det känns som om någon står på mig. Jag bli yr i huvudet och rädd för vad som händer med mig. Det sticker i armarna och händerna och ibland domnar benen bort. Jag kurar ihop mig till en liten boll och bara hoppas att jag ska dö och att det ska gå fort. När det väl eskalerat går det inte att stoppa. Det är bara att rida ut stormen. Men om Casper min pojkvän hinner se vad som händer så hämtar han isbitar och morot/äpple/potatis/knäckebröd (något som knastrar när man tuggar). Detta för att om hjärnan få sätta igång ett annat sinne som hörsel och känsel 
så kan man bryta fokuset på allt det konstiga som händer med kroppen.


Under perioder kan jag inte gråta och det är väldigt jobbigt, det är en sådan period nu. Jag skulle nästan behöva tips på hur man får ur sig några tårar.


- Lyssna på någon låt som berör dig, se på någon sorglig film, tänk på det som gör dig ledsen, prata om det med någon och försök förklara hur du mår. Det spelar liksom ingen roll hur du börjar gråta. Huvudsaken är väl att du ska få ur dig det. Att låssa på spärren eller vad man ska säga. Testa lite saker och se vad som funkar för dig.


Jag är 15 år, har 4 diagnoser Adhd Depression Autism och Koncentrationssvårigheter. Går just nu inte i någon skola eftersom jag ska byta nästa termin, går just nu första terminen i 9an men ska gå om halva 8an och hela 9an. Har gått hemma i 5 veckor typ, har ingenting o göra hemma, ingen att umgås med eftersom alla typ tar avstånd från mig och jag blir irriterad så lätt på saker. Jag börjar få panik, för varje dag går jag runt hemma och undrar vad jag ska göra med mitt liv, och jag vill verkligen verkligen åka utomlands men vi har inga pengar, jag vill åka till stockholm men vi har inga pengar, alltså allting kostar pengar som jag vill göra. Vad ska jag göra med mitt liv? :( Har inga vänner kvar...


- Om du vill åka utomlands men inte har pengar så skulle jag föreslå att du åker som volontär. Då får du resa och boende betalt. Du kommer bort från vardagen och träffar nya människor. Sen tycker jag att verkligen att du måste komma ut ur huset! Du måste får något att göra på dagarna. Annars kommer du gå sönder. Ingen människa mår bra av att sitta hemma isolerad. Så kanske vore det bra att åka iväg som volontär någon stans? Sen tror jag det vore bra för dig att prata med någon om du inte redan gör det. Tro mig, det hjälper, och det är jätte skönt.