Det började med att hon fråga mig lite om min familj samtidigt som hon ritade upp min familjekarta. Alltså relationsband och familjekonstellationer och så vidare. Hon frågade saker undertiden, som hur min relation till den och den var. Hur jag kände om vissa saker som rörde familjen osv. Nästa möte kommer hon fråga lite om skolgång, tonåren, sexualiteten, kompisar mm.
Så än så länge känns det riktigt bra. Hon var inte det minsta dömande eller stressande. Hon lade upp det hela på ett så bra sätt. Hon sa att hon inte tänkte sätta massa diagnoser på mig eller liknande. Utan bara hjälpa mig att reda ut saker och ting och kanske förstå samband och sådant för att först¨varför det blivit som det är. Sedan är det upp till mig om jag vill göra något åt det hela och då finns hon där för att hjälpa mig.
Så det kändes jätte bra. Kommer att fortsätta att berätta om hur det är om ni är intresserade. För jag kommer fortsätta där ett tag som det känns nu i alla fall. Här nedan kommer två exempel på familjekartor (genogram) som jag hittade på nätet.
intresssant, vill absolut veta mer om hur det går om du vill dela med dig. vet inte alls hur det är att gå till psykolog och har funderat på det själv men inte kommit iväg så det hjälper mycket att få vetas lite så att det inte känns så "skrämmande" på nåt sätt. tack!
SvaraRaderaPs; tycker du är jättemodig som tar tag i det och går till psykolog!!
SvaraRaderaJag blev deprimerad men kom aldrig på ngn anledning till det. Hade aldrig varit det förut heller. Läkarna sa att det inte alltid finns en "psykisk" anledning, utan att det helt enkelt beror på serotoninhalten som blivit för låg.
SvaraRaderaLäste att du drömmer intensiva jobbiga drömmar. Det är oftast medicinen som gör att man får helt vrickade drömmar. Jag åt effexor depot och drömmarna var minst sagt sjuka.
Nu mår jag bra igen och har inga drömmar. För mig var det så att jag efter ett år slutade med effexor pga biverkningar. Läkaren tyckte att jag skulle testa ngn annan sort, hade testat typ 7 sorter innan som inte hjälpt. Men jag ville testa att vara utan. Och det var tur! Jag började må mycket bättre, fick tillbaka känslor och kunde vara både glad och ledsen. Sen dess har jag mått bra.
Då kommer jag definitivt att skriva om de kommande besöken. Ska försöka göra det så klart som möjligt :)
SvaraRaderaEmma, det är nog som du säger att medicinen "ställer till" det lite med drömmarna. Var det inte jobbigt att byta tabletter så ofta? Med tanke på att bieffekterna är så jobbiga i början?
Jag hade också väldiga problem med otäcka, jobbiga och väldigt "verkliga" drömmar när jag åt min medicin (citolapram), men de slutade komma när jag slutade med medecinen, nu är det ca 6 månader sen jag slutade med dem, och drömmarna känns "normala" igen, förut plågade de mig och hängde med in i "vardagen" som du säger.
SvaraRaderaså tänk på att det inte alltid kommer att vara så, om det hjälper..
Jo det var ett eget litet helvete att testa så många olika mediciner eftersom man skulle äta varje medicin i typ en månad, helst längre. Jag var inte människa då kan jag säga... Jag var sjukskriven då och var förstörd av alla biverkningar.Tror ingen som inte varit i situationen kan förstå hur stark inverkan antidepprisiva har på kroppen.. Till sist var det effexor som hjälpte bäst ialla fall.
SvaraRadera